ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesärskolans verksamhet när det gäller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lärare och rektorer inom skolformerna gymnasiesärskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. Utifrån dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som är ett perspektiv där samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna står i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstå hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lärare och rektorer och hur detta påverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hämtar sin inspiration från fenomenografin vars grund är att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt människors olika sätt att uppfatta sin omvärld. Datainsamlingen är gjord med hjälp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare verksamma inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i två kommuner i Sverige.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematikläxor utformas och används i undervisningen för att bidra till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvårigheter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrågor formulerats som berör hur matematikläxor utformas, hur de används och hur de bidrar till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gäller matematikläxor på skolorna finns med som en forskningsfråga.Teori: Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlärningsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik är stödjande för deras lärande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en enkät som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrågor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvårigheter, genomfördes som ett komplement för att få en inblick i hur elever ser på matematikläxor.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lärare i två olika gymnasiesärskolor i Sverige. Centrala frågeställningar är:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lärarna.? Vad är syftet och målen med aktuella undervisningen enligt lärarna?Teori: Som utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsin¬riktad perspektiv använts. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) är människan skapare av språkliga verktyg. Kommunikation och lärande är centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade läroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att påverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvärdering kan se ut. Teori: Studien utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). Utvärdering ses som ett slags lärande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förändringar i förskolornas kvalitetsarbete på grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling?. Förändringarna kommer att bli tydligast på avdelningsnivå där den största utmaningen tycks vara att uppnå en likvärdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling mellan avdelningarna.

Syfte: Undersöka lärares erfarenheter av de nationella proven och målen i matematik för åk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och målen fått på lärares undervisningsstrategi, syn på lärande, lärares resonemang kring elever i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkätstudie av lärare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv använts. Resultat: De nationella proven och målen i matematik för åk 3 har delvis medfört att lärare förändrat sin undervisningsstrategi mot ett mera målfokuserat arbete där proven/målen fungerat som goda arbets- och avstämningsverktyg.

Ett ökat antal frågor från verksamma lärare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flerspråkighet och språkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka hur stödet vid flerspråkighet kombinerad med språkstörning är utformat. Fokus är att studera hur stödet är organiserat, vilka insatser som lärare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. Utifrån det sociokulturella perspektivet och ifrån KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i två skolor i två olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav två med elever.Resultatet är en mångfald av trådar men bland annat visar studien att hur kommunen väljer att organisera sitt stöd påverkar hur specialpedagogen på den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning jämföra yrkesverksamma lärare och lärarstudenters syn på elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns två handlingsmönster, dels de som är utagerande och dels de som är tysta och tillbakadragna under lektionstid. Våra frågeställningar var vad lärare och studenter anser kring hur problem uppstår runt elever, för vem det är ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frågeställningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrån ett punktuellt eller relationellt synsätt. Lärarstudenterna uttrycker i större utsträckning en önskan att inkludera alla elever medan lärare verkar ha lättare att uppnå detta.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande:1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3.

Syfte: Syftet är att undersöka hur två pedagogers förhållningssätt påverkar förutsättningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgår studien från tre frågeställningar. Vad innebär det för dessa pedagoger att arbeta utifrån icdp:s förhållningssätt i sitt samspel med barnen? Hur går diskussionerna utifrån begreppen: förhållningssätt, förutsättningar och delaktighet vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsättningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt två djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de två pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krävs därför många aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna måste underhållas över tid. Syftet med denna studie var därför att analysera hur fastighetsmäklares tillit till ledaren förändras över tid när den utsätts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom användandet av enkäter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvärdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förändrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell påverka på tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 års anställning för att sedan succesivt öka.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.